Press "Enter" to skip to content

Stockholms Filmfestival: Rysk film med möte med regissören

nameme
Foto: Stockholms Filmfestival

Två flickor hälsar på den enes pappa. Det blir att de byter identitet med varandra eftersom ingen av dem har träffat honom tidigare. Efter hand blir situationen alltmer komplicerad.

Igår visades den ryska filmen «Name me» som handlar om vådan av att byta identitet med varandra. Det är ett drama om en far och dotter-relation som man definitivt kan säga att den inte är den allra bästa. Efter filmen kunde man ställa frågor till regissören Nigina Sayfullaeva från Moskva och Tadzjikistan.

Filmen börjar med att de två väninnorna Sasha och Olga kommer hem till Olgas pappa som hon aldrig träffat förut. Han bor i ett litet ruffigt och nedgånget hus i utkanten av en liten stad. Själva bor de i Moskva. Sasha är den sociala och utagerande av de två, Olga är mer tillbakadragen. När Olga är för blyg för att knacka på och presentera sig som hans dotter så gör Sasha det istället. Hon säger utan att tveka «Hej! Jag är Olga.» Identitetsbytet är naturligtvis inte helt okomplicerat. Pappan, som spelas av Konstantin från den ryska filmen «Återkomsten», tycker att den riktiga Olga är en mycket bättre dotter än Sasha, som flirtar med pojken som kör dem till stan och springer på nattklubb och kommer hem packad. De första dagarna verkar de inte umgås mycket med honom alls utan är mest ute och ränner, åtminstone Sasha. Till slut ryter pappan till att de ska ha ett familjemöte. «Ni ville ju lära känna mig! Gör det då! Fråga!» Familjemötet innebär till att börja med mest att de sitter och dricker. När pappan börjar fyllna till föreslår Sasha att de ska leka Sanning eller konka. De ska fråga honom personliga saker. Då får Olga den obehagliga sanningen slängd i ansiktet att hon blev till genom ett snabbt semesterligg på en strand. Föräldrarna har aldrig träffats igen efter det. Därefter spårar leken ur fullständigt på grund av Sasha.

Vid utfrågningen efteråt sa Nigina att filmen byggde på personliga upplevelser och känslor men att den inte var självbiografisk. Hon har också växt upp utan sin pappa, precis som båda flickorna i filmen. Men Olga har åtminstone en styvpappa som hon tycker mycket om. Nigina är född i Tadzjikistan men på grund av kriget så flydde hon och mamman till Moskva, men pappan blev kvar i Tadzjikistan. Under hela uppväxten saknade hon sin pappa oerhört. Precis som Sasha i filmen hanterade hon det genom att vara väldigt utlevande, och förutom flera sexuella relationer klarade hon inte av att ha några riktiga relationer. När hon var 18 samlade hon ihop pengar och åkte till Tadzjikistan och hälsade på sin pappa. Därefter mådde hon mycket bättre.

Under utfrågningen pratade hon en del om vem som egentligen var viktigast i filmen. Alla tre är lika viktiga. Det är ju ett triangeldrama. Tar man bort en av dem så faller hela filmen. När Olga blir övergiven i huset en natt utan att veta vart de andra två tagit vägen så ringer i desperation till Kirill, Sashas älskare. Nästa morgon vaknar hon med honom på en strand, frusen och ångestfylld. Hon ringer till pappan och erkänner allting vilket slutar med att de blir utslängda ur huset.

Betyg: 4