Lämnar skrivare unika signaturer? Kan man tidsbestämma blodfläckar? Och vad gör NFC om man får in ett UFO-fall? Det undrade ett gäng deckarförfattare som besökte NFC för att uppdatera sina kunskaper i forensik.
Från en välrutinerad författare som Dag Öhrlund, som publicerat 25 böcker, till en debutant som Mikaela Bley, vars första bok lämnade tryckpressarna för några månader sedan. Från författare av tjocka tryckta volymer, via manusskribenter, twittrare och serietecknare till en deckarforskare. 21 deckarförfattare besökte NFC i Linköping i förra veckan för en uppdatering av de forensiska kunskaperna, nätverkande och en inspirationsinjektion för framtida alster.
Inte som i fiktionen
NFC:s chef Lena Klasén bjöd in till deckareventet för att berätta om NFC:s nya organisation och reda ut ett och annat om forensik.
– Vår roll i rättsväsendet innebär att vi har en väldigt viktig uppgift i samhället. De svenska deckarromanerna är välskrivna vilket gör att de som läser dem också utgår ifrån att skildringarna av de kriminaltekniska bitarna stämmer överens med verkligheten. Visserligen kan vi väldigt mycket – och lite utöver det som visas på TV om det behövs – men vi jobbar på ett litet annorlunda sätt och det vill vi visa, säger hon.
Viktigt med verklighetsförankring
Deckarförfattarna ägnar sig åt mycket research för att kunna vara så realistiska som möjligt. Några av författarna prenumererar på NFC:s tidning Kriminalteknik, men de flesta har också upparbetade kontakter med poliser, åklagare och rättsläkare.
Enligt författarna är deckarläsare nämligen välinformerade. Viveca Bergstedt Sten blev en gång kontaktad av en läsare som hade reagerat på ett avsnitt i en av hennes böcker, där en person blev skjuten genom en tjock flytväst.
– Läsaren, som var en van seglare och hade kännedom om vapen, påpekade att man aldrig skulle kunna skjuta och döda någon som jag hade beskrivit det eftersom ammunitionen ifråga inte klarade av att gå igenom en flytväst. Efter att jag fått brevet testade vi, dock inte på någon person, och läsaren hade rätt, säger hon.
Rundtur och frågestund
På NFC fick författarna en guidad rundtur med nedslag i laboratorierna, De fick också höra om autentiska fall som bidrog till att öka förståelsen för hur det kriminaltekniska och forensiska arbetet går till i verkligheten.
Eventets avslutning – och förmodligen höjdpunkt – var frågestunden med en laguppställning av NFC:s experter inom olika områden som under en intensiv halvtimme besvarade en korseld av frågor av den mest varierande karaktär och kaliber. Lämnar moderna skrivare unika signaturer? Hur länge finns personer inlagda i de olika dna-registren? Kan man tidsbestämma blodfläckar? Fungerar geografisk registrering av avstängda båtplottrar? Finns teknik framtagen som gör att man kan framställa kläder som gör människor osynliga? Och vad gör NFC om man får in ett UFO-fall?
Svaren på frågorna kommer förmodligen att kunna läsas i en bok eller ses i en film om något år eller två.
Så ser NFC ut nu
Vid årsskiftet gick ridån officiellt ned för Statens kriminaltekniska laboratorium – SKL, som upphörde som självständig myndighet under Rikspolisstyrelsen. Samtidigt halades en annan ridå upp och bakom den fanns Nationellt forensiskt centrum – NFC, en nationell avdelning i den nya Polismyndigheten. Kunskapen, kompetensen, erfarenheterna och den avancerade tekniken som byggts upp inom SKL utgör numera kärnan i NFC, men NFC har dessutom driftställen i Stockholm, Göteborg och Malmö och har därmed utökats såväl geografiskt som med kompetens och antal medarbetare. Av NFC:s cirka 400 medarbetare (biologer, kemister, civilingenjörer, administratörer med flera) finns idag också 29 poliser.
Dessa författare besökte NFC
Annika Sjögren, Christina Granbom, Viveca Bergstedt Sten, Ann Rosman, Emelie Schepp, Inger Frimansson, Helena Sigander, Ramona Fransson, Fredrik T Olsson, Håkan Östlundh, Dag Öhrlund, Mats Ahlstedt, Ola Skogäng, Lars Wilderäng, Mikaela Bley, Karin Wahlberg, Maria Gustafsson, Ingrid Elfberg, Kerstin Bergman, Åsa Lantz och Ulf Broberg.
Nyhet från
Polisen
